lördag 21 april 2012

Neutronstjärnan

Jag sitter här och läser på lite om astronomi. Det här med neutronstjärnor är verkligen mumma för en fysiknörd.

En neutronstjärna bildas när en stor stjärna (några gånger större än solen)* dör. Stjärnans kärna som vid det laget består av restprodukten järn kollapsar under sin egen gravitation. Trycket blir helt enkelt så stort att materien "degenererar", dvs atomernas elektroner och protoner trycks ihop till en enda smet av neutroner och neutriner, ett "grundämne noll" om man så vill. Stjärnans kvarvarande yttre gaslager slungas i det läget iväg och bildar en s.k. supernova, kvar i mitten blir en neutronstjärna bestående av degenererad materia och ett kilometertjockt skal av slätt, solitt järn.


De flesta neutronstjärnor som vi känner till är s.k. pulsarer. Pulsaren sänder ut strålning (delvis synligt ljus men mest röntgenstrålning och radiovågor) från sina magnetiska poler. I och med att de magnetiska polerna inte ligger helt i linje med stjärnans rotationsaxel så kommer strålningen att skickas ut i rymden i två svepande strålar, ungefär som en roterande fyr. Här på jorden "ser" vi bara stjärnan i de ögonblick som ett strålningsknippe är riktat rakt mot oss, därför uppfattar vi det som att de blinkar, eller "pulserar", med neutronstjärnans rotationshastighet.

Och så lite matematikporr:
  • Neutronstjärnan mäter endast ca 20 km i diameter men väger ändå mer än hela vår sol.
  • Massan hos en enda milliliter av neutronstjärnans materia är 1.000.000.000.000 kg.
  • Gravitationen på ytan av en neutronstjärna är 200.000.000.000 ggr så stor som på jorden.
  • Om man står på ytan (med starka benmuskler) och släpper ett föremål från en meters höjd så hinner det accelerera till 7.000.000 km/h innan det slår i backen.
  • Under kollapsen från en "vanlig stjärna" behåller neutronstjärnan sitt ursprungliga rotationsmoment, det gör att den i sin nya, mycket mindre och kompaktare form kommer att rotera med flera hundra varv i sekunden, en hastighet som långsamt avtar ju äldre neutronstjärnan blir.

*) Massan hos själva kärnan avgör tydligen ödet för en döende stjärna, en kärna med 1,4-3 ggr solens massa leder till bildande av en neutronstjärna, en ännu tyngre kärna kollapsar ännu mer och bildar ett svart hål.

Källa: Diverse Wikipediaartiklar

    Inga kommentarer: