måndag 20 juni 2011

Hej, här är jag! Blunda eller betala!



Det är en solig sommardag och du ägnar den åt att spatsera runt i staden och beskåda folklivet. På torget träffar du några vänner. Ni tar en fika tillsammans och du berättar för dem att det i korsningen Adamsbacken och Bullervägen pågår någon form av teater, du tyckte att den var ganska rolig och vill gärna tipsa dina kamrater.

Efter ett par veckor dimper det ned ett brunt kuvert i din brevlåda. Det är produktionsbolaget Vingmuttern som fått nys om att du tipsade dina vänner om att det pågick en teaterföreställning på gatan, de anser att det är ett intrång i deras upphovsrätt att göra på det viset.

Du skrattar åt brevet och tänker "visst, vi ses väl i rätten då" men döm om din förvåning när tingsrätten går på produktionsbolagets linje och dömer dig till dagsböter och dessutom säger att du ska betala skadestånd! Förvirrad men med tron på rättssamhället någorlunda intakt överklagar du domen till hovrätten men även där blir du dömd! För vad? För att du såg att det pågick en intressant teaterföreställning och valde att berätta det för folk.

Precis som produktionsbolaget Vingmuttern sätter upp pjäser på allmän plats så finns det TV-bolag som använder internet till att sända sportevenemang. Precis som produktionsbolaget Vingmuttern så utnyttjar de en infrastruktur som vi alla är med och finansierar för att nå sin publik. Precis som produktionsbolaget Vingmuttern så väljer de att visa sina verk helt öppet, utan att hänga upp så mycket som ett skynke mot omvärlden. Precis som produktionsbolaget Vingmuttern så stämmer de pekande människor för upphovsrättsbrott och precis som produktionsbolaget Vingmuttern så får de rätt.

Varför är det så här, kan man undra? Det finns många teorier där ute och här är min:

När man från politiskt håll inte går ut och talar om vad som ska vara rätt och fel i ett samhälle utan lämnar så mycket tolkningsutrymme i lagarna att domstolarna tvingas göra egna bedömningar från fall till fall så får man en situation där det allmänna samhällsklimatet styr hur domarna faller. Råder det ett klimat där det anses vara fel att utföra en viss handling så kommer det att dömas som om det vore olagligt, trots att lagen i sig inte specificerar att handlingen är fel. Råder det t ex ett klimat som säger att länkning till webb-TV material är ett tillgängliggörade så kommer det att dömas därefter i domstol. Vid en första anblick så verkar det kanske vara en bekväm och väldigt demokratisk modell men då har man helt bortsett från det faktum att alla människor inte har samma möjlighet att göra sina röster hörda. Möjligheten att göra sin röst hörd i vårt samhället stavas STÅLAR, den med störst plånbok kommer alltid att höras mest. Är det i det läget upp till våra domstolar att döma mål efter signaler de får ute på gatan snarare än efter författade lagtexter så är vi helt plötsligt inte lika inför lagen längre. Det tycker Ollie är väldigt, VÄLDIGT olyckligt.

Om tingsrättsdomen (lite utförligare): [DN]
Om hovrättsdomen: [DN/TT] [SR]

Inga kommentarer: